Måste säga att jag är stolt över mig själv att jag sprungit milen nu för tredje gången. Första gången på löpbandet kändes det som en oändlighet och nu efter tre gånger så är det inte så farligt långt och sen tar det ju bara lite mer än en timme.

 

Både jag och mamma var otroligt taggade och det brukar vi aldrig vara samtidigt så det va perfekt. Dock fick jag håll precis i början och det släppte aldrig, trots att jag tog en sten och kramade den osv. Kan bero på att jag drack rätt mycket precis innan vi skulle ge oss av. Men även fast jag hade håll så gav jag inte upp för jag tycker det är viktigt att veta att man klarar edt ändå. Så om jag nu får håll när jag ska springa loppen så är det lugnt för jag vet att jag klarar det ändå. Dock får jag alltid ont de sista 2 km, ont i vaderna och i låren och vid höfterna. Så nu i efterhand när jag tänker efter borde jag nog tränat lite mer uthållighet. På gymmet kunde jag t.ex kört många reps med lätta vikter. Men man är efterklok och detta va något som ajg inte har tänkt på innan.

 

NU gäller det att ladda om inför resten av veckan. Har 2 pass kvar. Tusingsintervaller och 50 min löpning. Jag är så taggad inför lundaloppet!

 

 

På schemat idag stod det intervaller men jag va mer sugen på att springa en längre runda så jag blandade lite! Det gick faktiskt bra för mellan intervallerna fick man lite vila och återhämtning och jag tror det hjälpte mycket. Först blev de 2 km löpning sen körde jag 3 km intervaller, och sista kilometerna blev det vanlig löpning. När jag körde intervaller körde jag 1 minuters intervaller, springa 1 min, gå 1 min. Sista intervallen blev springa 2 min gå 1 min för att sen ladda om för att sen springa som vanligt.

 

Nu är det inte långt kvar tills jag ska springa milen x2 och det känns bra. Har klarat milen två gånger, en gång inomhus och en gång utomhus. Och jag har varit nära att springa milen flera gånger och då har det inte varit långt kvar.

 

 

 

Löpning kan vara sååå olika från dag till dag. Det beror på vädret på tiden på vad man har ätit osv. Imorse vid 8:00 var det dags för mig att springa i skolan. Jag är ingen morgonmännsika men jag steg ändå upp en timme tidigare än vanligt för att kunna äta och dricka något samt smälta maten lite. Men det gick faktiskt inte. Jag kan inte äta så tidigt på morgonen, jag mår illa får ont i magen osv. Har aldrig varit en frukostmänniska klockan 7 på morgonen och kommer nog aldrig att bli det heller. 

 

Men det regnade och blåste och vi skulle springa vid havet. I söndags var det solsken och hur fint väder som helst och då sprang jag vid havet. För att komma fram till saken så gick det mycket bättre i söndags, än vad det gjorde idag. Det kan ju också ha att göra med att jag springer med min mamma i vanliga fall och att vi kan pusha och dra lite i varandra. Jag är och har aldrig varit van vid att springa själv så bara det blev en omställning. Det var ju andra som sprang men dom höll inte samma tempo som mig och jag behöver nog ha någon i närheten som jag kan vila på men som pushar mig igen.

 

Avslutade veckan på ett bra sätt genom att springa 5 km på 30 minuter. Så jag är nöjd. Håller jag samma hastighet på Lundaloppet kan jag klara det under en timme, men vi det tar vi då!

 

Var inte alls sugen på att springa, söndagar är ingen bra dag eftersom det är min enda riktiga vilodag. Ingen skola och inget jobb. Men jag pressade mig själv för det var ju trots allt fint väder och det gick ju faktiskt bra även fast jag inte alls var taggad! Sträckan blev längst ribban där det kryllade av folk som motionera och njöt av solen, kunde faktiskt känna att adrenalinet pumpade lite extra. Jag tror att just publiken kommer vara ett stort plus när jag springer mina lopp, folk som hejar på just mig även fast jag inte känner dem. 

När jag springer kortare sträckor vill jag satsa på att springa lite snabbare så att jag får en bättre arbetspuls som ligger på cirka 180 - 185. För det är då min kondition utvecklas och träningen ger resultat. Jag tog pulsen efter att jag sprungit mitt snabbaste och då låg den på 180 slag.

 

På mitt träningsschema stod det tusings intervaller. Så det va bara att sätta på skorna medans solen sken och bege sig ut i solen och springa. Jag har ju tidigare skrivit om tusingar och varför man ska springa just så långa intervaller. Då handlade det mycket om just en halvmara. Men ska man springa ett lopp som är mer än 5 km så är tusingar ett standardupplägg för intervaller, enligt denna hemsidan.

Jag läste även på ett forum där många löpare diskuterat just tusingar och enligt dem ska man inte springa mycket snabbare än vad man springer varje km på under en mil. Så jag ska alltså springa mina tusingar på cirka 6-6,5 minut.

 

Jag försökte hålla detta tempot när jag sprang tusingarna idag men det är rätt svårt tyckte jag! Att hålla koll på tiden och hålla koll på kilometerna samtidigt va inte det lättaste. Så tills nästa gång jag springer tusingar får jag komma på en bra lösning. Men annars gick dagens träning bra, jag var taggad till tusen och tyckte det skulle blir riktigt roligt med intervaller. Jag älskar att pressa mig själv in i det sista och det känner jag att jag verkligen gör när jag springer intervaller.

 

 

 

 

Bästa starten denna veckan! Det blev en mil idag och jag är faktiskt riktigt stolt över mig själv. Väntade på att mamma skulle komma hem sen va det bara att ge sig ut. Med cirka 18 grader ute krävdes det endast löpartights och en långärmad tröja, SÅ skönt. Blev lite förvånad när mamma sa att vi skulle springa till pappas jobb för att möta upp honom... Hm tänkte jag, det är ju jäääääättelångt! Men vi började springa och det gick hur bra som helst. Efter cirka fem km blev jag trött rent psykiskt, det va varmt och det blåste knappt då vi sprang genom stan och jag ville bara stanna och gå. Men så kom jag in i andra andningen, tur! Sen rullade det på som vanligt och vi hade ett grymt tempo genom hela rundan, fast de sista kilometerna var riktigt riktigt tunga. Benen kändes som två stela pinnar som bar på två köttslamsor (alltså mina fötter). Då hade jag redan kommit förbi dethära med att benen springer av sig själv. Men nu va det mer jag som sprang och benen hade inget val utan fick hänga på. MEN det blev iallafall 1 mil på 1h och 7 min, vilket betyder att det är en förbättring på hela 9 minuter sedan jag sprang milen sist, för cirka en månad sen! SÅ tills mina lopp satsar jag på milen på cirka 1h, men blir det någon minut mer blir jag absolut inte olycklig! Nu har jag stretchat och duschat och imorgon väntas paddling i Malmös äckliga kanal!

 

 

Idag är det måndag och det betyder ny vecka med nya tag! En månad kvar tills jag ska springa sen är det över, vilket känns väldigt skönt. Men jag kommer verkligen inte sluta springa efter mina lopp. Satt precis och läste igenom gamla inlägg på min blogg och jag är faktiskt stolt över mig själv! De flesta rundorna nu mot slutet ligger väldigt nära milen och mitt mål känns inte längre så långt ifrån. Jag kan ta ett djupt andetag och fakttiskt känna att det ska bli kul och skönt att komma ut på en härlig löprunda. Hade nästan glömt bort den känslan för det va väldigt längesen som jag kände så.  Solen skiner iallafall och nu hoppas jag verkligen att våren är påväg så man kan börja springa i kortbyxor!

 

Kom nyss hem från en härlig löprunda även fast det var halvt storm där ute. Blev en runda runt kalkbrottet och det gick faktiskt bättre än väntat. Även fast det va ett tag sen som jag sprang så långt så klarade jag mig bra. Som jag sagt innan så kan man mer än vad man tror. Nu är lite mer än en månad kvar till jag ska springa mina lopp så nu är det hårdträning som gäller, löpning cirka 3 dagar i veckan sen smäller de.