Måndag och milen
Måste säga att jag är stolt över mig själv att jag sprungit milen nu för tredje gången. Första gången på löpbandet kändes det som en oändlighet och nu efter tre gånger så är det inte så farligt långt och sen tar det ju bara lite mer än en timme.
Både jag och mamma var otroligt taggade och det brukar vi aldrig vara samtidigt så det va perfekt. Dock fick jag håll precis i början och det släppte aldrig, trots att jag tog en sten och kramade den osv. Kan bero på att jag drack rätt mycket precis innan vi skulle ge oss av. Men även fast jag hade håll så gav jag inte upp för jag tycker det är viktigt att veta att man klarar edt ändå. Så om jag nu får håll när jag ska springa loppen så är det lugnt för jag vet att jag klarar det ändå. Dock får jag alltid ont de sista 2 km, ont i vaderna och i låren och vid höfterna. Så nu i efterhand när jag tänker efter borde jag nog tränat lite mer uthållighet. På gymmet kunde jag t.ex kört många reps med lätta vikter. Men man är efterklok och detta va något som ajg inte har tänkt på innan.
NU gäller det att ladda om inför resten av veckan. Har 2 pass kvar. Tusingsintervaller och 50 min löpning. Jag är så taggad inför lundaloppet!
